Industri & samhälle

Telekompaketet

Imorgon, onsdag, kommer EU-parlamentet att genomföra sin omröstning gällande telekompaketet och dess utformning. Det bör nämnas att det är i det närmaste säkert att paketet kommer att röstas igenom men att det fortfarande återstår en sista kamp om huruvida det ska krävas rättslig prövning innan användare kan stängas av från internet. För er som inte är helt insatta i vad telekompaketet innebär så ger jag en kort summering av det hela.

Telekompaketet är ett lagförslag som ska reglera konkurrens, tillsyn och konsumentskydd inom telekommarknaden. Det vill säga operatörernas skyldigheter mot konsumenter och de regler som gäller för elektronisk kommunikation inom Europa. Mycket av den kritik som riktats mot lagen och som gett upphov till många diskussioner är operatörernas skyldigheter. Det har diskuterats huruvida dessa ska anses vara ansvariga för vad deras kunder gör på internet och om de ska reglera åtkomsten. Detta kan innebära att operatörer kan hållas ansvariga för att deras kunder fildelar eller annat som anses felaktigt och att de då ska reglera åtkomsten för kunden i fråga. Denna del av förslaget har mött stort motstånd då privatpersoner i framtiden kan få se sig själva övervakade av internetoperatörerna och därefter få sin internetåtkomst reglerad utifrån vilka hemsidor de besöker och huruvida dessa anses olämpliga eller inte.

Tillägg 138, numera 46, är ett tillägg som har tagits fram för att säkerställa att en användare inte kan stängas av från internet utan en föregående rättslig prövning. Innan tillägg 138 var det således tänkt att internetanvändare skulle kunnat stängas av utan föregående rättslig prövning. Den 21 april hölls en omröstning i EU-parlamentet då tillägget röstades igenom, tillsammans med resten av paketet, vilket ministerrådet dock sade nej till. Det resulterade dock i att parlamentet hotade med att rösta emot hela paketet vilket då gav effekten att ministerrådet backade och släppte igenom tillägget.

Den huvudsakliga uppgiften som telekompaketet har är att förenkla förhållanden mellan olika operatörer inom EU samt att främja bredbandsutbyggnaden. Riksdagen har en sammanfattning gällande förslagets innehåll.

1.2 Förslagets innehåll

Ökad konkurrens och harmonisering på området för elektroniska kommunikationer, ska ge större valfrihet och lägre priser för konsumenterna. Förslagen innebär att kommissionen och de nationella regleringsmyndigheterna ska koncentrera sig på de mest betydande hindren för en fungerande konkurrens i form av s.k. flaskhalsresurser som kontrolleras av dominerande företag.

Ett led i att öka möjligheterna att uppnå en fungerande konkurrens är att kommissionen föreslår att nationella regleringsmyndigheter ska kunna ålägga SMP-aktörer att införa funktionell separation av delar av deras verksamheter. Detta kan bli aktuellt i de fall SMP-aktörer, till sina konkurrenter på slutkundsmarknaden, säljer tillträde till en nödvändig del av den egna infrastrukturen. Ett sådant åläggande ska enligt förslaget föregås av en noggrann analys och användas endast i de fall annan reglering inte bedömts kunna uppnå en tillfredställande konkurrens.

Det föreslagna regelverket tar också sikte på att öka harmoniseringen av dess tillämpning mellan de olika medlemsstaterna. Syftet med detta är att skapa bättre förutsättningar för en fungerande inre marknad inom området elektronisk kommunikation. Mot denna bakgrund föreslås bl.a. att kommissionen ska ges möjlighet att uttrycka ”allvarliga tvivel” mot föreslagna skyldigheter för SMP-aktörer och i förlängningen kunna inlägga sitt veto däremot. I det gällande regelverket har kommissionen denna möjlighet vad avser de nationella regleringsmyndigheternas avgränsningar av relevanta marknader liksom bestämmandet av SMP-aktörer för dessa.

Förstärkt roll för regleringsmyndigheterna. Medlemsstaterna ska ha oberoende regleringsmyndigheter som hanterar tillsynen av de genomförda direktiven och som regelbunden ska genomföra analyser av de relevanta marknaderna på området elektronisk kommunikation. Förslaget innebär att gemensamma regler för när inhibition av regleringsmyndighetens beslut ska få fattas av domstolarna. Syftet är att inte kunna skjuta upp giltigheten av regleringsmyndighetens beslut i onödan.

Bättre tillgång till radiofrekvenser: Tjänste- och teknikneutralitet införs som grundregel för radiofrekvensanvändning vilket kommer att möjliggöra en mer efterfrågestyrd och flexibel användning av radiospektrumet.

Ökad säkerhet i samband med användningen av kommunikationsnät, införs genom att medlemsstaterna ska se till att det finns tydliga riktlinjer för hur en hög säkerhetsnivå kan bibehållas och tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät får en ökad skyldighet att rapportera incidenter till regleringsmyndigheterna.

Nya konsumenträttigheter och rättigheter för enskilda. Kommissionen föreslår också en rad ändringar som syftar till att stärka konsumenternas rättigheter, t.ex. rätten att byta teleoperatör på en arbetsdag, rätten till transparenta och jämförbara prisuppgifter, möjligheten att ringa gratisnummer från annat land och ett effektivare gemensamt europeiskt 112-larmnummer. För ett ökat skydd av medborgarnas personliga integritet föreslås t.ex. notifieringskrav om en operatör misstänker att privat information kommit i orätta händer.

För att reformerna ska kunna genomföras snabbt och effektivt föreslår kommissionen att det ska inrättas en europeisk telemarknadsmyndighet, EECMA. Den föreslagna myndigheten ska bidra till att tillämpningen av regelverket blir mer enhetligt inom EU, avlasta och ge råd till kommissionen i vissa frågor samt bidra till att det skapas en mer konsekvent reglering av viktiga kommunikationstjänster (som bredbandstillgång, internationell roaming, användning av mobiltelefoner på flygplan och fartyg och gränsöverskridande affärstjänster) i EU:s 27 medlemsländer. För vissa typer av gränsöverskridande tjänster föreslås myndigheten ge rådgivning om gemensamma förfaranden för tillståndsgivning. Kommissionen anser därmed att den europeiska telemarknadsmyndigheten på ett mer effektivt sätt kommer kunna kombinera de uppgifter som nu utförs av den Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter (ERG) och Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (ENISA). Dessa två organisationer föreslås ingå i den nya myndigheten.

För mer information se riksdagens egen faktapromemoria om telekompaketet.