Kompis har borderline och mår dåligt
Kompis har borderline och mår dåligt
Jag har en kompis på internet som har borderline och mår dåligt.
Jag tycker att det är jätte synd om honom, och jag tycker att det är jätte sorgligt.
Han är en underbar fantastisk människa, med en underbar personlighet. Han är rolig, snäll, trevlig, öppen, fördomsfri, intressant, och helt superhäftig. Han vågar vara sig själv fullt ut, och gör precis som han själv vill utan att oroa sig över vad andra tycker och tänker. Helt underbar människa!
Men ända sedan 6 eller 7an så har han mått dåligt. Han är nu 18. Han har borderline. Han tar tre stycken mediciner (varav ett för att somna). Något för hans ångest och depressioner. Han är bra på att dölja hur han egentligen mår, men han mår skitdåligt.
Han skär sig själv med rakblad. Han har massvis med ärr över hela armarna och benen. Han gör det inte för uppmärksamhet, utan som ett sätt att handskas med sin ångest. Han gör det för att stå ut, för att överleva. Han har vid tre tillfällen körts till sjukhus efter att hans mamma hitta honom och hela golvet nerblodat.
Då har han även varit inlagd på psyket i en månad vid dessa tre tillfällen. Hans mamma har tagit hans rakhyvel ifrån honom.
Jag säger inte åt honom att inte skära sig, för jag vill inte lägga press på honom, det tycks ju tragiskt nog vara det ända som dämpar hans ångest.
Jag har sagt åt honom att han kan ringa mig, ifall det känns tufft eller han behöver prata, men jag tror inte han vill prata med någon när han mår dåligt. Det verkar inte finnas något sätt för mig att hjälpa honom.
Han röker och dricker kaffe ganska mycket. Han har sagt att det börjar luta lite mot problem med alkoholen också.
Han vill fly från verkligheten.
Jag har pratat med honom, men när vi pratade om hans problem så frågade jag om han tyckte det var jobbigt och ville byta samtalsämne, och det ville han.
Han orkar inte gå till skolan, så han är sällan där, vilket har lett till att han blivit underkänd i en del ämnen.
Han har sagt att han vill vara med sina kompisar, men att han inte orkar.
Han har nämnt att det är jobbigt att vara social. När jag pratar med honom på telefon, så märker inte jag att han mår dåligt.
Han är underbar människa. Men han skär sig, har ångest, och har sagt att han inte orkar leva. Jag tycker att det är så synd om honom, en så fin människa. Hans tillstånd gör mig ledsen.
Hemma kan han vara arg (för att han mår dåligt), och det är jobbigt för hans föräldrar. Hans mamma gråter.
Vad kan göras?
Kommer han någonsin att bli bra?
Kan han bli frisk från borderline?
Jag tycker att det är jätte synd om honom, och jag tycker att det är jätte sorgligt.
Han är en underbar fantastisk människa, med en underbar personlighet. Han är rolig, snäll, trevlig, öppen, fördomsfri, intressant, och helt superhäftig. Han vågar vara sig själv fullt ut, och gör precis som han själv vill utan att oroa sig över vad andra tycker och tänker. Helt underbar människa!
Men ända sedan 6 eller 7an så har han mått dåligt. Han är nu 18. Han har borderline. Han tar tre stycken mediciner (varav ett för att somna). Något för hans ångest och depressioner. Han är bra på att dölja hur han egentligen mår, men han mår skitdåligt.
Han skär sig själv med rakblad. Han har massvis med ärr över hela armarna och benen. Han gör det inte för uppmärksamhet, utan som ett sätt att handskas med sin ångest. Han gör det för att stå ut, för att överleva. Han har vid tre tillfällen körts till sjukhus efter att hans mamma hitta honom och hela golvet nerblodat.
Då har han även varit inlagd på psyket i en månad vid dessa tre tillfällen. Hans mamma har tagit hans rakhyvel ifrån honom.
Jag säger inte åt honom att inte skära sig, för jag vill inte lägga press på honom, det tycks ju tragiskt nog vara det ända som dämpar hans ångest.
Jag har sagt åt honom att han kan ringa mig, ifall det känns tufft eller han behöver prata, men jag tror inte han vill prata med någon när han mår dåligt. Det verkar inte finnas något sätt för mig att hjälpa honom.
Han röker och dricker kaffe ganska mycket. Han har sagt att det börjar luta lite mot problem med alkoholen också.
Han vill fly från verkligheten.
Jag har pratat med honom, men när vi pratade om hans problem så frågade jag om han tyckte det var jobbigt och ville byta samtalsämne, och det ville han.
Han orkar inte gå till skolan, så han är sällan där, vilket har lett till att han blivit underkänd i en del ämnen.
Han har sagt att han vill vara med sina kompisar, men att han inte orkar.
Han har nämnt att det är jobbigt att vara social. När jag pratar med honom på telefon, så märker inte jag att han mår dåligt.
Han är underbar människa. Men han skär sig, har ångest, och har sagt att han inte orkar leva. Jag tycker att det är så synd om honom, en så fin människa. Hans tillstånd gör mig ledsen.
Hemma kan han vara arg (för att han mår dåligt), och det är jobbigt för hans föräldrar. Hans mamma gråter.
Vad kan göras?
Kommer han någonsin att bli bra?
Kan han bli frisk från borderline?
Re: Kompis har borderline och mår dåligt
Ehe ehehh... Tänkte samma sak själv...Joel wrote:Något säger mig att denna någon är du själv.
Mer seriöst: Man frågar inte om sådant på ett dator forum... Skaffa någon professionell hjälp istället :S
Här var det tomt...
Re: Kompis har borderline och mår dåligt
Projektion är en vanlig försvarsmekanism, och svaret på hans fråga ändras väl knappast om det handlar om han själv?Joel wrote:Något säger mig att denna någon är du själv.
Jag tycker att det låter som personen behöver vänner och annat socialt stöd (familj?). I många fall så är det vanligaste problemet för deprimerade (oavsett diagnos) ängslan, rädsla för att vara ensam och en känsla av otrygghet. Att vara kompis, umgås, och vara aktiv är det mesta man kan göra som bekant eller vän. Eventuellt följa med till en psykolog/kurator och "hänga med". Visa att man är där.
Aotearoa - tino rangatiratanga
Re: Kompis har borderline och mår dåligt
Så skulle det kunna vara, men så är inte fallet.Joel wrote:Något säger mig att denna någon är du själv.
Jag röker inte, dricker inte kaffe, och konsumerar alkohol sällan. Jag har aldrig skärt mig.
Jag har inte borderline. Däremot, så har jag en del humörsvängningar och ångest.
Det diskuteras ju ändå väldigt sällan datorer i Allmänt forumet nu för tiden. Här tycks nästan vad som helst diskuteras.walliski wrote:Mer seriöst: Man frågar inte om sådant på ett dator forum... Skaffa någon professionell hjälp istället :S
Jag tror att han har en del vänner. Men när dom vill göra något, så orkar han inte. Han mår dåligt, och sitter då hellre hemma.fisk wrote:Jag tycker att det låter som personen behöver vänner och annat socialt stöd (familj?). I många fall så är det vanligaste problemet för deprimerade (oavsett diagnos) ängslan, rädsla för att vara ensam och en känsla av otrygghet. Att vara kompis, umgås, och vara aktiv är det mesta man kan göra som bekant eller vän. Eventuellt följa med till en psykolog/kurator och "hänga med". Visa att man är där.
Han går till en psykolog.
Re: Kompis har borderline och mår dåligt
Han behöver ändra på den vanan. Ingen kan såklart tvinga någon att göra en sådan förändring, man måste först vilja må bättre, och när man gör det så är man beredd att bryta mot tryggheten (och tillika oron) i att vara själv.Moonsky wrote: Jag tror att han har en del vänner. Men när dom vill göra något, så orkar han inte. Han mår dåligt, och sitter då hellre hemma.
Det är bra, men det behövs verkligen allt. En psykolog är en aspekt av att må bättre. Vänskap och socialt stöd är en annan, och viljan att må bättre är det viktigaste.Han går till en psykolog.
Aotearoa - tino rangatiratanga
Re: Kompis har borderline och mår dåligt
Vet inte om han vill må bättre, men han vill iaf nog inte må som han gör nu.fisk wrote:Han behöver ändra på den vanan. Ingen kan såklart tvinga någon att göra en sådan förändring, man måste först vilja må bättre, och när man gör det så är man beredd att bryta mot tryggheten (och tillika oron) i att vara själv.
Han har sagt att han vill vara med sina kompisar, men inte orkar.
Re: Kompis har borderline och mår dåligt
Han behöver fråga sig om han mår bättre av att vara ensam, förmodligen så är det mest en vana - en vanföreställning att han mår bättre av att sitta ensam och inte umgås med sina vänner. Att han säger att han vill tyder på det. Att vara med sina vänner ger ju energi, vilket är precis det han säger att han saknar.Moonsky wrote:Vet inte om han vill må bättre, men han vill iaf nog inte må som han gör nu.fisk wrote:Han behöver ändra på den vanan. Ingen kan såklart tvinga någon att göra en sådan förändring, man måste först vilja må bättre, och när man gör det så är man beredd att bryta mot tryggheten (och tillika oron) i att vara själv.
Han har sagt att han vill vara med sina kompisar, men inte orkar.
Aotearoa - tino rangatiratanga
Re: Kompis har borderline och mår dåligt
Det kan som sagt vara ett lyft att tvinga sig till kompisarna, förhoppningsvis känns det lättare väl bland dem. Om inte annat för att det kan skingra tankar. I värsta fall är det ju bara att lämna dem igen.Moonsky wrote:Han har sagt att han vill vara med sina kompisar, men inte orkar.
Samma sak gäller för övrigt hans skolgång. Även om han inte orkar gå till skolan kan han prata med lärarna och se till att tvinga sig att arbeta ändå, hemifrån.
Förhoppningsvis.
Re: Kompis har borderline och mår dåligt
Han säger att om han gör det, så kan det funka tillfälligt, men sen blir det bara ännu värre sen.kr1sse wrote:Det kan som sagt vara ett lyft att tvinga sig till kompisarna, förhoppningsvis känns det lättare väl bland dem. Om inte annat för att det kan skingra tankar. I värsta fall är det ju bara att lämna dem igen.
Re: Kompis har borderline och mår dåligt
Hhahahha vad har det med ngt att göra ? Fast i dagens samhälle så är ju detta nästa lika illa som att skjuta heroin..Moonsky wrote:Han röker och dricker kaffe ganska mycket.
Säg till honom att skärpa sig, unga i dagens samhälle är bortklemade mjäkfisar som mår så dåååligt...
Skicka honom ner till afrika så han kan se hur barn svälter ihjäl sen kan han försöka förklara hur svårt han har det i sitt svenssonliv!
- Insha'Allah
Re: Kompis har borderline och mår dåligt
Men han har säkert någon kemisk imbalans, som gör att han är ledsen hela tiden. Inte lätt.fruktapa wrote:Hhahahha vad har det med ngt att göra ? Fast i dagens samhälle så är ju detta nästa lika illa som att skjuta heroin..Moonsky wrote:Han röker och dricker kaffe ganska mycket.
Säg till honom att skärpa sig, unga i dagens samhälle är bortklemade mjäkfisar som mår så dåååligt...
Skicka honom ner till afrika så han kan se hur barn svälter ihjäl sen kan han försöka förklara hur svårt han har det i sitt svenssonliv!
Re: Kompis har borderline och mår dåligt
Du är ju cepe på riktigt.fruktapa wrote:Säg till honom att skärpa sig, unga i dagens samhälle är bortklemade mjäkfisar som mår så dåååligt...
Skicka honom ner till afrika så han kan se hur barn svälter ihjäl sen kan han försöka förklara hur svårt han har det i sitt svenssonliv!
Gigabyte GA-P55A-UD4 ♦ Intel Core i5-750 ♦ Corsair XMS3 DDR3 1600MHz 2x2 Gb ♦ XFX Radeon HD 5850 Black Edition ♦ Samsung Spinpoint F3 1Tb ♦ Corsair TX Series 650W PSU ♦ Windows 7 Home Premium 64bit eng
Re: Kompis har borderline och mår dåligt
För att ?AshTray wrote:Du är ju cepe på riktigt.fruktapa wrote:Säg till honom att skärpa sig, unga i dagens samhälle är bortklemade mjäkfisar som mår så dåååligt...
Skicka honom ner till afrika så han kan se hur barn svälter ihjäl sen kan han försöka förklara hur svårt han har det i sitt svenssonliv!
- Insha'Allah
Re: Kompis har borderline och mår dåligt
Därför att du verkar mena på att man inte får må dåligt här, bara för att det alltid finns de som har det värre. Det går inte dra den om barnen i Afrika jämt, så jävla uttjatat. Jag är också sjuk, och jag anser att folk som inte varit med om att själva må dåligt (vilket du tydligen inte har) ska inte uttala sig om sånt här.
Borde inte de i Afrika också sluta gnälla, finns ju folk i Irak som blir torterade osv...
Borde inte de i Afrika också sluta gnälla, finns ju folk i Irak som blir torterade osv...
Gigabyte GA-P55A-UD4 ♦ Intel Core i5-750 ♦ Corsair XMS3 DDR3 1600MHz 2x2 Gb ♦ XFX Radeon HD 5850 Black Edition ♦ Samsung Spinpoint F3 1Tb ♦ Corsair TX Series 650W PSU ♦ Windows 7 Home Premium 64bit eng
Re: Kompis har borderline och mår dåligt
Förstår din poäng! Men andelen människor, främst yngre, som mår dåligt och skär sig eller gör andra destruktiva saker ökar ju konstant (iaf om man ska tro media) det var nog inte så många i din farfars generation som skar sig i armarna och mådde så dåligt. Jag tror att förr så kanske man förr hade det lite tuffare och visste att livet kan vara skit ibland men man härdade ut. Idag tror jag många yngre är uppfostrade och uppväxta under förutspeglingen att livet mer eller mindre kommer vara en räkmacka och har därför svårt att hantera motgångar...AshTray wrote:Därför att du verkar mena på att man inte får må dåligt här, bara för att det alltid finns de som har det värre. Det går inte dra den om barnen i Afrika jämt, så jävla uttjatat. Jag är också sjuk, och jag anser att folk som inte varit med om att själva må dåligt (vilket du tydligen inte har) ska inte uttala sig om sånt här.
Borde inte de i Afrika också sluta gnälla, finns ju folk i Irak som blir torterade osv...
- Insha'Allah
Re: Kompis har borderline och mår dåligt
Jag tror inte att du vet vad en depression är, riktigt, fruktapa. :/
Det är skillnad på att "må lite dåligt, det har ju hänt så mycket" och att leva i ett konstant mörker utan anledning.
EDIT: Som Elizabeth Wurtzel formulerar det: "sometimes she actually would try to talk to me about why I was like I was --- but she just couldn't stand it when I'd explain that nothing at all was wrong, that it was just a matter of everything. She'd want me to be specific: Is this because your father and I don't get along? She'd want me to toss her some solution-oriented problem. She seemed to think I was like a quadratic equation, but the lack of a clear, discerneble task to work with made her too crazy."
(Min fetmarkering.)
Det är skillnad på att "må lite dåligt, det har ju hänt så mycket" och att leva i ett konstant mörker utan anledning.
EDIT: Som Elizabeth Wurtzel formulerar det: "sometimes she actually would try to talk to me about why I was like I was --- but she just couldn't stand it when I'd explain that nothing at all was wrong, that it was just a matter of everything. She'd want me to be specific: Is this because your father and I don't get along? She'd want me to toss her some solution-oriented problem. She seemed to think I was like a quadratic equation, but the lack of a clear, discerneble task to work with made her too crazy."
(Min fetmarkering.)
Re: Kompis har borderline och mår dåligt
Nej det vet jag nog inte, jag ser på det utifrån, utan att kanske upplevt dessa känslor på ett sådant sätt.kr1sse wrote:Jag tror inte att du vet vad en depression är, riktigt, fruktapa. :/
Det är skillnad på att "må lite dåligt, det har ju hänt så mycket" och att leva i ett konstant mörker utan anledning.
EDIT: Som Elizabeth Wurtzel formulerar det: "sometimes she actually would try to talk to me about why I was like I was --- but she just couldn't stand it when I'd explain that nothing at all was wrong, that it was just a matter of everything. She'd want me to be specific: Is this because your father and I don't get along? She'd want me to toss her some solution-oriented problem. She seemed to think I was like a quadratic equation, but the lack of a clear, discerneble task to work with made her too crazy."
(Min fetmarkering.)
Och självklart så förstår jag också att det finns riktigta depressioner som där vård krävs men jag står fast vid att dessa fall är undantag och att man lätt fokuserar på negativa saker och tycker att allt är kasst istället för att leta saker som gör att man känner sig nöjd mer tillvaron. Tror att folk ibland är räddare för förändring än de är för att lida o må dåligt.
- Insha'Allah
Re: Kompis har borderline och mår dåligt
Du har säkert en poäng någonstans, men den når inte riktigt fram.