Tillägg 138, det förslag som innebär att en rättslig prövning måste göras innan avstängning från internet kan ske, röstades igenom i dess grundform. Det vill säga utan senare föreslagna kompromisser. Tillägg 166 gick dock ett annat öde till mötes och tillägget kom med men har flertalet kompromisser. Detta tillägg har i stor del handlat om huruvida tillgång till tjänster ska begränsas och när en sådan begränsning får ske. När telekompaketet först togs upp som förslag var formuleringen ”content” (innehåll) vilket senare har ersatts med ”lawful content” (lagligt innehåll). Den ändringen i texten har varit grunden till många av de diskussioner som förts gällande ett kabel-TV-internet. Det vill säga ett internet där operatören i fråga levererar olika paket som sedan kan byggas på med olika tjänster. Flertalet debattörer och politiskt aktiva har framställt en dyster framtid. En framtid där åtkomster från operatören är baserad på inköp av olika tjänster. Ett grundpaketet från operatören ger tillgång till 500st e-postmeddelanden att skicka till en månadskostnad av 69kr. Vill kunden sedan ha MSN så kostar det 100kr till i månaden och därefter kan även Skype och andra tjänster läggas till för ytterligare en månadskostnad. Tillägget har utformats för att förhindra en sådan utveckling. Möjligheten att begränsa åtkomst till vissa tjänster finns fortfarande i tillägget men endast får ske om det finns mycket goda skäl och att det sker med respekt för IT-samhällets framtid.

Det kan delvis ses som en seger men i slutändan så beslutades att telekompaketet ska gå till förlikning med ministerrådet då parlamentet och ministerrådet måste vara överens om vilka tillägg som ska gälla  innan ett införande kan ske. Denna förlikning kommer med största sannolikhet inte att ske under nuvarande period utan först efter valet. Det innebär att nya ledamöter ska ta ställning till paketet och dess tillägg under hösten efter att de tillträtt sina poster. Ett scenario som då kan inträffa är att hela telekompaketet faller bort vilket många, trots alla ändringar, tycker är dåligt. Telekompaketet utformades för att underlätta tekniska framsteg inom kommunikation i Europa. Det är först i efterhand som det tillkommit ändringar gällande ”lawful content”, avstängningar av fildelare och begränsning av icke lagliga tjänster. Många anser att en ny diskussion om telekompaketet utan de tillagda ändringarna vore det bästa. Att åter diskutera hur telekompaketet ska driva utvecklingen av elektronisk kommunikation framåt inom Europa utan tillägg om lagliga eller olagliga tjänster.

Debatten kommer garanterat vara fortsatt hård med många turer fram och tillbaka innan vi får se någon form av genomförande av telekompaketet. Spekulationer är att tidigast i slutet av året får vi se ett något sånär färdigt förslag. Under tiden bör vi hålla ett öga på debatten, oavsett ställningstagande, och kanske extra noga se efter personer som Malcolm Harbours. Harbours har gjort följande uttalande angående de turer som varit kring telekompaketet.

What we can do at European level is to make a general requirement for consumers to have information about sites that are restricted, so you as a consumer are entitled to know if a provider is limiting access to certain sites and for what reasons.

You might choose to have a service-limited package; nobody has ever suggested that we have a general rule that if you buy an electronic communications service package you will have access to everything. That’s like saying that if you have a bookshop you are legally obliged to stock every book.

Telekompaketet är ett lagförslag som ska reglera konkurrens, tillsyn och konsumentskydd inom telekommarknaden. Det vill säga operatörernas skyldigheter mot konsumenter och de regler som gäller för elektronisk kommunikation inom Europa. Mycket av den kritik som riktats mot lagen och som gett upphov till många diskussioner är operatörernas skyldigheter. Det har diskuterats huruvida dessa ska anses vara ansvariga för vad deras kunder gör på internet och om de ska reglera åtkomsten. Detta kan innebära att operatörer kan hållas ansvariga för att deras kunder fildelar eller annat som anses felaktigt och att de då ska reglera åtkomsten för kunden i fråga. Denna del av förslaget har mött stort motstånd då privatpersoner i framtiden kan få se sig själva övervakade av internetoperatörerna och därefter få sin internetåtkomst reglerad utifrån vilka hemsidor de besöker och huruvida dessa anses olämpliga eller inte.

Tillägg 138, numera 46, är ett tillägg som har tagits fram för att säkerställa att en användare inte kan stängas av från internet utan en föregående rättslig prövning. Innan tillägg 138 var det således tänkt att internetanvändare skulle kunnat stängas av utan föregående rättslig prövning. Den 21 april hölls en omröstning i EU-parlamentet då tillägget röstades igenom, tillsammans med resten av paketet, vilket ministerrådet dock sade nej till. Det resulterade dock i att parlamentet hotade med att rösta emot hela paketet vilket då gav effekten att ministerrådet backade och släppte igenom tillägget.

Den huvudsakliga uppgiften som telekompaketet har är att förenkla förhållanden mellan olika operatörer inom EU samt att främja bredbandsutbyggnaden. Riksdagen har en sammanfattning gällande förslagets innehåll.

1.2 Förslagets innehåll

Ökad konkurrens och harmonisering på området för elektroniska kommunikationer, ska ge större valfrihet och lägre priser för konsumenterna. Förslagen innebär att kommissionen och de nationella regleringsmyndigheterna ska koncentrera sig på de mest betydande hindren för en fungerande konkurrens i form av s.k. flaskhalsresurser som kontrolleras av dominerande företag.

Ett led i att öka möjligheterna att uppnå en fungerande konkurrens är att kommissionen föreslår att nationella regleringsmyndigheter ska kunna ålägga SMP-aktörer att införa funktionell separation av delar av deras verksamheter. Detta kan bli aktuellt i de fall SMP-aktörer, till sina konkurrenter på slutkundsmarknaden, säljer tillträde till en nödvändig del av den egna infrastrukturen. Ett sådant åläggande ska enligt förslaget föregås av en noggrann analys och användas endast i de fall annan reglering inte bedömts kunna uppnå en tillfredställande konkurrens.

Det föreslagna regelverket tar också sikte på att öka harmoniseringen av dess tillämpning mellan de olika medlemsstaterna. Syftet med detta är att skapa bättre förutsättningar för en fungerande inre marknad inom området elektronisk kommunikation. Mot denna bakgrund föreslås bl.a. att kommissionen ska ges möjlighet att uttrycka ”allvarliga tvivel” mot föreslagna skyldigheter för SMP-aktörer och i förlängningen kunna inlägga sitt veto däremot. I det gällande regelverket har kommissionen denna möjlighet vad avser de nationella regleringsmyndigheternas avgränsningar av relevanta marknader liksom bestämmandet av SMP-aktörer för dessa.

Förstärkt roll för regleringsmyndigheterna. Medlemsstaterna ska ha oberoende regleringsmyndigheter som hanterar tillsynen av de genomförda direktiven och som regelbunden ska genomföra analyser av de relevanta marknaderna på området elektronisk kommunikation. Förslaget innebär att gemensamma regler för när inhibition av regleringsmyndighetens beslut ska få fattas av domstolarna. Syftet är att inte kunna skjuta upp giltigheten av regleringsmyndighetens beslut i onödan.

Bättre tillgång till radiofrekvenser: Tjänste- och teknikneutralitet införs som grundregel för radiofrekvensanvändning vilket kommer att möjliggöra en mer efterfrågestyrd och flexibel användning av radiospektrumet.

Ökad säkerhet i samband med användningen av kommunikationsnät, införs genom att medlemsstaterna ska se till att det finns tydliga riktlinjer för hur en hög säkerhetsnivå kan bibehållas och tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät får en ökad skyldighet att rapportera incidenter till regleringsmyndigheterna.

Nya konsumenträttigheter och rättigheter för enskilda. Kommissionen föreslår också en rad ändringar som syftar till att stärka konsumenternas rättigheter, t.ex. rätten att byta teleoperatör på en arbetsdag, rätten till transparenta och jämförbara prisuppgifter, möjligheten att ringa gratisnummer från annat land och ett effektivare gemensamt europeiskt 112-larmnummer. För ett ökat skydd av medborgarnas personliga integritet föreslås t.ex. notifieringskrav om en operatör misstänker att privat information kommit i orätta händer.

För att reformerna ska kunna genomföras snabbt och effektivt föreslår kommissionen att det ska inrättas en europeisk telemarknadsmyndighet, EECMA. Den föreslagna myndigheten ska bidra till att tillämpningen av regelverket blir mer enhetligt inom EU, avlasta och ge råd till kommissionen i vissa frågor samt bidra till att det skapas en mer konsekvent reglering av viktiga kommunikationstjänster (som bredbandstillgång, internationell roaming, användning av mobiltelefoner på flygplan och fartyg och gränsöverskridande affärstjänster) i EU:s 27 medlemsländer. För vissa typer av gränsöverskridande tjänster föreslås myndigheten ge rådgivning om gemensamma förfaranden för tillståndsgivning. Kommissionen anser därmed att den europeiska telemarknadsmyndigheten på ett mer effektivt sätt kommer kunna kombinera de uppgifter som nu utförs av den Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter (ERG) och Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (ENISA). Dessa två organisationer föreslås ingå i den nya myndigheten.

För mer information se riksdagens egen faktapromemoria om telekompaketet.