Big_Bird wrote:Lagarna och konventionerna är det vi har som skiljer oss från poänglös anarki. Det är inte alltijd lagarna är bra, då får man försöka ändra på dem, men om man inte respekterar lagarna så får man vara medveten om att den yttersta konsekvensen är nihilism.
Nihilism är en rätt så trevlig världsåskådning när man är 15-21 och naiv men ju äldre man blir desto mer pragmatisk tenderar man att bli. Visst vore det roligt om "gör som du vill" vore hela lagen, men när man inser att även andra personer skulle omfattas av den här friheten så drar man öronen åt sig.
Du vänder på mitt resonemang. Det är okej för jag har varit med om det förr. Jag försöker inte hävda att det är
rätt att bryta mot lagen. Jag förespråkar inte ett laglöst samhälle - tvärtom, jag förordrar tvång och våld mot den som bryter mot statens regler, helt enkelt för att det är en förutsättning för ett fungerande samhälle - men jag anser att staten aldrig kan besitta auktoriteten att utfärda moraliska plikter. Det inkluderar att det skulle vara omoraliskt att strunta i dess lagar och dekret. Moraliska plikter över huvud taget skulle förutsätta värden som befinner sig bortom det matierella som om vi ens accepterar dem som hållbara vi aldrig kan bestämma kvaliteten hos. Staten är en sammansättning individer som har makt i samhället för att vi accepterar det och som annars kan hota och skrämma till lydnad. Ingen del av den kan existera utanför den materiella världen. Många av oss ser på lagen som rättesnöre för att den till stor del sammanfaller med den moral som har vuxit fram genom omvärldens krav. Den starkaste moralen överlever och den starkaste statsbildningen likaså. Den demokratiska processen gör att lagarna i princip blir uttryck för folkets moraluppfattning. Men när vi inte längre ser på moralen som
instinkter utan som
allmängiltiga plikter ljuger vi för oss själva. Man är fri att strunta i både den rådande moralen och lagarna, men då kommer samhället att straffa dig för att du går i strid med dess intressen. Det har ingenting med rätt och fel att göra. Lagens påbud är hypotetiska - skiter du i det här kommer du att straffas så här. Det är snarare att jämställa med hunger eller hotelser från "armed bullies", som de brukar kallas i Rome: Total War, än någon tvingande order.
Att vara medveten om det leder till nihilism, men jag förstår inte hur du kan mena att det leder till ett laglöst samhälle. Om du vill förstå vad jag försöker säga får du skilja mellan att hävda att det inte är omoraliskt att bryta mot lagen och att alla lagar därför bör avskaffas. Jag är som sagt för lagar som instrument men vänder mig bestämt emot att de skulle utgöra någon sorts kategoriska imperativ. Sådana ligger inte inom statens jurisdiktion om man säger så. Du försöker utmåla mig som anarkist, och då har du bevisligen inte fattat. Det är omöjligt att med nihilismen som grund försöka hävda att lagar är oetiska, däremot att de är helt värdeneutrala. Om folket vill avskeda Stegö Chilò för att hon är kriminell (vilket vi är allihop) så visst, men man kan fortfarande inte hävda att det är
omoraliskt att bryta mot lagen och ha rätt i det.
Ditt prat om "15 och naiv" ser jag mest som ett försök att hävda dig överlägsen mig. Det har jag också varit med om förr så det är väl okej det med.
Life's a joke, yuk it up.