Vad betyder egentligen diskurs?

Här får ni fråga, tipsa eller prata om det mesta.
Post Reply
User avatar
lither
Hedersbit
Posts: 9507
Joined: 2002-03-09 21:12:13
Location: Göteborg
Contact:

Vad betyder egentligen diskurs?

Post by lither »

Jag har kompis som studerar ord till högskoleprovet och stött på diskurs. Jag själv har alltid använt det som synonymt till diskussion, men har efter en del uppslagsverk kommit fram till att det kanske inte räcker. Definitionen verkar det tvistas om. Papprena, som min kompis fick från någon ideell organisation, säger bara "språkligt sammanhang" (och detta kan, om vi har otur, var taget från ett tidigare högskoleprov). Så, vad betyder det — egentligen? (Och citat från saker som Wikipedia, NE och SAOL kan ni bespara er, vi har redan läst dem.)
1. Nigger guy, two words which by themselves are harmless, but when combined they form a verbal missile of hate.
2. Vivaldi
3. Buffalos ...
User avatar
Ståhl
Posts: 481
Joined: 2006-12-06 22:04:53
Location: Mora

Post by Ståhl »

kanske är en förkortning av distanskurs ?
Rockabilly,Psychobilly
User avatar
snigel
Hedersbit
Posts: 9632
Joined: 2002-03-08 15:06:33
Location: Göteborg

Post by snigel »

Ordet finns även inom tyska som diskurs eller inom engelska som discourse, förhoppningsvis kan artiklar på andra språk ge er lite mer. Som en ren notis funderar jag på hur det inte skulle kunna anses rätt att kunna svara på hur SAOL definierar ordet. Finns det bättre lättillängliga källor?

Vet att wikipedia var oönskat, men den engelska artikeln kanske är en bättre utgång än den svenska. Kanske har SAOL någon historik. Det latinska ordet discursus kändes det som man gått ifrån en bit.
Discourse (L. discursus, "running to and from") means either "written or spoken communication or debate" or "a formal discussion or debate."[1] The term is often used in semantics and discourse analysis.
http://en.wikipedia.org/wiki/Discourse
discurro, discurrere, discucurri, discursus, v
conjugation: 3, voice: intrans
1. roam
2. run off in different directions
3. run/dash around/about
4. wander
http://www.latin-dictionary.net/info/word/18061.html
http://sniglom.blogspot.com
Work |i5 760@4.2GHz|16GB|P55|GTX 670|850 500GB|Xonar D2|2TB
Extra |q9550@3.4GHz|8GB|P45|GTX 670|830 256GB|Audigy 2
MacB.|p8600@2.4GHz|8GB|320m|BX100 500GB
Serve|c1037@1.8GHz|8GB|NM70|X25-M 80GB|Seagate 4TB
User avatar
fisk
Posts: 7485
Joined: 2003-03-18 21:09:30
Location: Örebro / Sverige
Contact:

Post by fisk »

Vetenskapens användning av diskurs kan närmast beskrivas som den pågående process i vilken ett område behandlas. Diskurser kan delas in i paradigm (se Kuhns paradigmteori) i vilken ett ämne kan förstås i historisk kontext. En diskurs innefattar aktuella begrepp, teorier och diskussioner som är aktuella för ett ämne, vilka ofta förändras (och enligt vissa, utvecklas - men det är inte riktigt så okomplicerat inom många forskningsfält).

En (enl. mig flummig) form av vetenskaplig granskning är Skl. diskursanalys där man som vetenskapsman går in och utifrån olika granskningsteorier (se Norman Fairclough t.ex.) tolkar en aktuell, eller historisk diskurs utifrån begreppsanvändning. Detta ofta utifrån en rent semantisk utgångspunkt. Alltså, ett sätt att göra en diskursanalys kan vara att se hur ord och begrepp används inom ett visst område.

Ta t.ex. rasdiskursen som funnits åtminstone sedan 1930-talet, att göra en diskursanalys på detta kan bestå i att granska rasteori och begreppsanvändning och eg. göra en komparativ granskning mot hur rasbegrepp används idag inom vetenskapen, och således ev. formulera en hypotes kring att det finns rashierarkier fortfarande idag som grundats från en 70 år pågående förändring av rasbegreppet/diskursen. Fast detta idag snarare rent semantiskt beskrivs som det (kanske problematiska) etnicitet/kultur.
Aotearoa - tino rangatiratanga
Grim
Posts: 1645
Joined: 2002-03-08 0:54:57

Post by Grim »

Diskurs ja, begreppet som drev mig och mina klasskamrater till vansinne när jag pluggade, haha. Fisk beskrev det iaf väldigt bra. Jag hade tänkt svara ungefär likadant, fast kortare och slarvigare. ;)
User avatar
lither
Hedersbit
Posts: 9507
Joined: 2002-03-09 21:12:13
Location: Göteborg
Contact:

Post by lither »

snigel: Engelska Wikipedias version är mer eller mindre översatt på svenska. Och jag har redan kollat in den.
fisk wrote:Vetenskapens användning av diskurs kan närmast beskrivas som den pågående process i vilken ett område behandlas. Diskurser kan delas in i paradigm (se Kuhns paradigmteori) i vilken ett ämne kan förstås i historisk kontext. En diskurs innefattar aktuella begrepp, teorier och diskussioner som är aktuella för ett ämne, vilka ofta förändras (och enligt vissa, utvecklas - men det är inte riktigt så okomplicerat inom många forskningsfält).

En (enl. mig flummig) form av vetenskaplig granskning är Skl. diskursanalys där man som vetenskapsman går in och utifrån olika granskningsteorier (se Norman Fairclough t.ex.) tolkar en aktuell, eller historisk diskurs utifrån begreppsanvändning. Detta ofta utifrån en rent semantisk utgångspunkt. Alltså, ett sätt att göra en diskursanalys kan vara att se hur ord och begrepp används inom ett visst område.

Ta t.ex. rasdiskursen som funnits åtminstone sedan 1930-talet, att göra en diskursanalys på detta kan bestå i att granska rasteori och begreppsanvändning och eg. göra en komparativ granskning mot hur rasbegrepp används idag inom vetenskapen, och således ev. formulera en hypotes kring att det finns rashierarkier fortfarande idag som grundats från en 70 år pågående förändring av rasbegreppet/diskursen. Fast detta idag snarare rent semantiskt beskrivs som det (kanske problematiska) etnicitet/kultur.
Något vi absolut tackar och bockar för!
1. Nigger guy, two words which by themselves are harmless, but when combined they form a verbal missile of hate.
2. Vivaldi
3. Buffalos ...
User avatar
lillis
Hedersbit
Posts: 6841
Joined: 2002-03-08 18:03:45

Post by lillis »

Fisk: vad menar du är så flummigt med diskursanalys?

Lither: Jag tror aldrig det skulle finnas ett tillfälle där nedanstående (från mitt blogg saxade) inlägg faktiskt skulle kunna vara relevant eller användbart. Om du orkar läsa så kan det nog hjälpa lite.

Begreppet är en såndär stötesten som det verkar som alla (undertecknad inkluderad) träffar på. Men när man greppar det så är det ett väldigt trevligt analysverktyg/förhållningssätt.
holmstroem.blogspot.com wrote:Jag är inte en fullfjädrad diskursanalytiker, vilket jag är ganska säker på då ordet diskursanalys fortfarande skrämmer mig mer än fyller mig med varma metodkänslor (i motsats t.ex. ”hermeneutik”). Snarare är jag en nybörjare, en gröngöling, en ’noob’. Jag är inte heller en programmerare. Detta kan jag bevisa för mig själv väldigt lätt, genom att helt enkelt erinra hur jag för mindre än ett dygn sedan satt och läste på www.w3schools.com om XML och vad det faktiskt är.

Det är därför – med min begränsade kunskap inom både programmering och diskursanalys – som jag med glädje nu skall syntetisera de båda i ett försök att förklara diskurs som begrepp. Vad är det? Vad innebär det? Varför är det ett centralt begrepp inom många akademiska fält? Varför är det inte detsamma som t.ex. diskussion? Det finns en risk att den enda av mina läsare som förstår programmeringsdelen är min bror, så jag tänker därför börja med att lite lätt förklara vad det är i programmering jag kan använda mig av för att förklara diskurser, och sedan utveckla just det fältet lite smått. Observera att jag tänker förenkla programmeringsspråket lite så att det blir mer lättförstått – ni (min bror och eventuellt andra programmeringskunniga människor) behöver alltså inte kommentera eventuella syntaxfel och liknande. Låt oss nu börja.

Det enda programmeringsspråk jag har det minsta koll på heter Python. De filer man skriver i Python har filändelsen ”.py”. Låt oss säga att vi skriver två lätta program. Ett som adderar siffror och ett som adderar ord. Alltså: Ett av programmen vi skapat tar två siffror vi anger, t.ex. 1 och 2, adderar dessa och berättar sedan vad resultatet är: 3. Det andra programmet vi skapat adderar två ord vi anger, t.ex. ”banan” och ”äpple” och berättar för oss vad resultatet är: ”bananäpple”. Två ytterst simpla och dumma program, men det är just den strikta, logiska enkelheten i programmering jag vill åt – och det faktum att det utifrån detta kan göras (och de facto görs) otroligt komplexa system, program, spel och så vidare.

Okej, så vi har alltså två program. Det första programmet som adderar siffror döper vi till ”siffror.py”, det andra programmet som adderar ord döper vi till ”ord.py”. Som ni minns är ”.py” filändelsen för den fil (det program) vi skrivit i Python – programmen sparas alltså i två olika filer, helt separata från varandra. Om ni nu säger att vi vill skriva ett tredje program, en kalkylator som kan addera både siffror och ord, så kommer vi vilja använda de två tidigare programmen vi skapat – ord.py och siffror.py. I detta tredje program – kalkylator.py – använder vi oss således av en importeringsfunktion som heter ”import”. Genom detta importerar vi programfunktionerna från ett annat program – i detta fall först från ord.py och siffror.py. Vi gör detta genom att i vårat kalkylatorprogram skriva ”import ord.py” och sedan ”import siffror.py”. Vi har nu gjort så att vi i kalkylatorprogrammet kan komma åt både ordadderingsprogrammet och sifferadderingsprogrammet. Men nu stöter vi på ett problem.

Inom programmering finns något som kallas ”namespace”, vilket är ett avgränsat område (t.ex. en fil, ett program eller dylikt) där ett visst ord betyder en viss sak. Detta är relevant i förhållande till vårat exempel, ty i ordadderingsprogrammet (ord.py ) så betyder ”addera” just ”lägg ihop två ord”. I sifferadderingsprogrammet däremot, så betyder ”addera” det samma som ”lägg ihop två siffror”. Det här är inte ett problem så länge de båda programmen har olika namespaces, vilket är just vad de har så länge de håller sig till sina egna filer. Men när man vill importera de båda programmens olika adderingsfunktioner (ordaddering/sifferaddering) till vår kalkyleringsfil (kalkyl.py) så hamnar de i samma namespace, och ”addera” har plötsligt två betydelser – en omöjlighet i programmeringsfallet. Detta löser man genom att referera till ordadderingen som ”ord.addera” och sifferadderingen som ”siffror.addera” (alltså namnet på originalfilen, en punkt och sedan den funktion/det ord man vill använda). Man signalerar alltså genom detta att ”nu använder jag ”addering” enligt dess funktion/betydelse i ordprogrammet” och vice versa. De båda ”addera”-funktionerna får således samsas genom att man alltid refererar till dem med dess originalfilsnamn först. Att bara referera till ”addera” har faktiskt ingen funktion alls i vårat nuvarande kalkyleringsprogram. Men föreställ er att vi tycker att sifferadderingen är den viktigaste typen av addering (”ordaddering är ett konstigt påhitt som vi dessutom inte kommer använda oss av så mycket – addering betyder ju faktiskt i dess grundform sifferaddering!”). Då kanske vi vill göra så att ”addera” (utan ”siffror.” framför) automatiskt syftar till addering av siffror i vårat kalkyleringsprogram. Då använder viss oss inte av ”import siff ror”, utan ändrar på vårat kommando till ”from siffror import addera”. Nu tar vi ”addera” och importerar det direkt till vårat kalkyleringsprogram utan att gå omvägen genom dess originalfil – vi kan således referera till sifferaddering endast genom ”addera” och inte längre genom ”siffror.addera”.

Nu är den huvudsakliga programmeringsbiten av det hela avklarat. Om du känner dig väldigt förvirrad så är det synd men förståeligt, då saker som ”namespace” från början fick mig att rynka på näsan när jag läste om det. Jag skall nu försöka trolla om vårat programmerings-/adderingsexempel till ett diskurs-/politikexempel. Jag tänker använda mig av ordet ”kvinna” som ersättare av ”addera” och vårat kalkylatorsprogram kommer att bytas ut mot ”politiken”. Istället för filändelsen ”.py” kommer jag skriva ”.dis” som står för diskurs. Alltså – varje fil i programmeringsexemplet är nu en diskurs, och för att tydliggöra detta avslutar jag varje diskurs med ”.dis” i kommande exempel. Innan jag börjar med syntetiseringen av programmerings- och diskursbegreppen skall jag ge en kort sammanfattning av hur jag ser på begreppet diskurs:

Diskurs är ett uttryck för en viss gruppering av åsikter, betydelser och diskussionsförutsättningar i vilken man i förhållande till andra diskurser (likartade i form men inte i innehåll) försöker göra anspråk på att vara bärare av de rätta definitonerna, åsikterna, betydelserna etc. Diskurer är alltså något högst språkbaserat, men det är inte för detta overkligt – snarare är det grunden till all kollektiv påverkan av verkligheten vi lever i (”politik”, vill jag kalla det). Ni kan säkert redan nu förstå vart jag vill ta programmeringsexemplet. Låt mig därför börja.

Istället för ordaddering kontra sifferaddering kommer jag nu prata om två olika innebörder av ordet ”kvinna”. Låt oss ta två grovt förenklade (och därför väldigt klara) exempel. I vår ena diskurs som härstammar ur ett klassiskt mansbaserat samhälle från 1700-talet (man1700.dis) bär ordet kvinna på tre innebörder: ”tar hand om hem och familj”, ”saknar rationell förmåga”, ”underlägsen mannen”. I vår andra diskurs som härstammar ur en feministpolitik från 2000-talet (fem2000.dis) bär ordet kvinna på tre helt andra innebörder: ”jämställd mannen”, ”rationell”, ”fri att göra egna livsval”. Så länge ”kvinna” bara existerar i de separata diskurserna – alltså två helt olika namespaces, för att prata programmeringens logiska språk – så är allt frid och fröjd och det uppstår inte några problem. Men sekunden de båda möter varandra i ett politiskt sammanhang (som i sig själv är en diskurs – ”politik.dis”) så uppstår en motsättning. I denna vår väldigt förenklade politiska diskurs så importeras de båda diskursernas begrepp - hade det varit ett datorprogram hade vi skrivit ”import man1700.dis” och ”import fem2000.dis”. Vi refererar alltså i politik.dis till två olika definitoner av kvinna – man1700.kvinna och fem2000.kvinna – med helt olika innebörder. Skillnaden mellan diskurserna och programmeringsfilerna är dock efter detta stor: Filerna är viljelösa och neutrala och de styrs av programmeraren själv, en person med endast en vilja som lätt kan manipulera programmen han själv skapat. I diskursfallet är det hela såklart mycket, mycket svårare och mer komplext. För det första styrs varje fil (varje diskurs) inte av en, utan av en multitud av personer. Diskurserna vill hävda sig själva och drivs av diskursdeltagarna till att fastslå sin definition av ett begrepp som det rätta. Så länge 2000-talets feministers kvinna alltid refereras som till ”fem2000.kvinna” så är de inte nöjda, utan nöjer sig först när deras definition av kvinna refereras till som just ”kvinna” och inget annat. På samma sätt så vill de personer som sluter sig till 1700-talets manliga diskurs att ”man1700.kvinna” refereras till som endast ”kvinna”.

Frågan nu är – so what? Jag har kanske egentligen pratat om självklarheter än så länge. Men poängen – en poäng som jag själv missat en längre tid – är att det i definitionen av ett begrepp ligger en väldig makt. För den sekund där ”man1700.kvinna” blir till endast ”kvinna”, så är det endast den diskursens kvinnosyn som kan refereras som den sanna kvinnan, endast den diskursens definition som är riktig. När ”kvinna” är detsamma som ”man1700.kvinna” så är kvinnan begränsad till de funktioner/egenskaper som man1700.dis har gett henne. Alltså är det då omöjligt att åberopa, aktivera eller använda sig av några andra begrepp av kvinnan än de som finns i man1700.dis. För att likna det hela vid programmering igen: Det är omöjligt att åberopa ”kvinna.fri” om man importerat ”man1700.dis” kvinnobegrepp till det namespace som ”politik.dis” besitter. Då kan man endast åberopa ”kvinna.irrationell”, ”kvinna.underlägsen”, ”kvinna.hemochfamilj”. Med ”åberopa” åsyftar jag egentligen den bild av kvinnan som skapas och gång på gång fastslås bland deltagarna i den politiska diskurs där en viss bild av kvinnan är fastslagen som den ”sanna” och därför ständigt nämns. Det är i detta diskursens sanna maktbegrepp/maktanspråk/makt ligger. Det är endast när en annan diskurs ställer sig emot allmänt accepterade begrepp och ifrågasätter dem – som var och är fallet med fem2000.dis – som man har en chans att förändra förlegade, bakåtsträvande och negativa synsätt.

Två sista punkter. För det första vill jag snabbt notera att min text innehåller idéhistoriska, genusvetenskapliga, programmeringsbaserade och språkliga misstag. Jag laborerar med enkla exempel men sanningen är att sanningen inte alltid kan förklaras på enkla sätt. Och i relation till detta, den sista och avslutande punkten:

Som jag sade i början ville jag åt programmeringens simpla och ganska så självklara logik, men också det faktum att man utifrån detta kan bygga extremt komplexa system. Förklarat som ovan så verkar diskurer (förhoppningsvis?) som något ganska enkelt och okomplicerat, något det inte är. För faktum är att varje diskurs, varje ”.dis” innehåller ett oändligt antal anda diskurser, importeringar från diskurser och anspråk på att skapa nya diskurser, utomstående originaldiskursen. Precis på samma sätt som varje datorprogram består av en uppsjö av filer, referenser, funktionsimporteringar och mindre program som sedan tas upp i det större. Det är ännu en gång samma princip, med en stor, för diskurserna extremt viktig och central skillnad: I datorprogrammen finns det ett slutgiltigt, allomfattande program, som alla andra mindre program baseras på. Kalkylatorprogrammets princip finns i Excel, Excel finns i ett ramverk av andra program, och alla dessa program existerar som processer under ett operativsystem. I diskurserna finns inte denna hierarki. Tvärtom är alla diskurser likvärdiga, alla ”.dis” kan importera och exportera och skapa hur de vill, utan krav på att vara allomfattande – faktum är att de omöjligt kan vara det. Det finns alltså ingen omslutande diskurs, ingen meta-diskurs, inger ramverk inget operativsystem. Det finns bara diskurser i relation till andra diskurser. Vår ”politik.dis”, i vilken vi pratade om hur begreppet ”kvinna” styrs av olika diskurser, är också den full av diskurser, subjugerad andra diskurser etc. Innebörden av begreppet ”politik” diskuteras i andra diskurser precis på samma sätt som begreppet ”kvinna” diskuteras i vår ”politik.dis”. Verkligheten är alltså ett virrvarr av diskurser, vilket gör diskursanalys ett ganska komplext förehavande – dock är diskursens princip just precis lika enkel som programmeringens grundlogik. Det är mångfaldigandet av diskurser, inte diskursprinciper, som gör det hela komplicerat. Men det gäller såklart bara min definition av ”diskurs” – alltså den i ”anders.dis” – diskursbegreppet själv är i allra högsta grad utsatt för diskurspåverkan och förändring, precis som alla andra begrepp... och diskurser.
User avatar
fisk
Posts: 7485
Joined: 2003-03-18 21:09:30
Location: Örebro / Sverige
Contact:

Post by fisk »

sredna wrote:Fisk: vad menar du är så flummigt med diskursanalys?
Det som jag upplever vara just flum med diskursanalys är den godtycklighet och det eklektiska förhållningssätt som många (nästan alla jag läst) diskursanalyser görs. Inte sällan blandas dessutom begreppsanvändning från olika teorier ihop - i bland annat nya zeeländska textanalyser (rörande maorier) fann jag krystade gissningar om olika texters egentliga innebörd. Att metoden i sin idealform skulle kunna fungera kan jag tänka mig, men jag har inte sett någon välgjord diskursanalys ännu. Och då har jag tagit till mig flera olika analyser, bland annat inom familjeforskning, men också i eg. Gilroy där han gör diskursanalys av olika hiphoptexter.

När jag läste diskursanalys fick vi i uppdrag att göra komparativa språkgranskningar av folkpartiets integrationsprogram i början av nittiotalet med texter från idag - och det fanns redan en tanke att vi skulle upptäcka hur rasistiska ideologier fanns bakomliggande. Därtill gjorde vi en granskning av hur samer/lappar framställdes i t.ex. uppslagsverk från olika årtal, och detta skulle på något vis lyfta fram hur det är synd om samerna - de är förtryckta stackare, Sveriges indianer (och annan politiskt korrekt röra). Resultatet av diskursanalyserna finns redan i granskningens premiss, och i granskningarna finner man tydliga spår av rent fritt uttryckta åsikter. Detta kan fungera väl i empirisk analys av intervjuer där tolkningar är en del av processen - men att, så att säga, "fritt" tolka texter och godtyckligt klämma in rasism, kvinnohat och annat i analyser av olika texter är i min mening inte god vetenskap.

Den enda korrekt gjorda (i detta fall enl. den strikta formen av) diskursanalys jag läst, var en C-uppsats som jag opponerade emot för något år sedan. Den analyserade på ett bra sätt språkanvändningen i integrationsdiskursen utifrån flera källor. Problemet blev istället, när diskursanalysen gjordes på ett sätt som inte innefattade 'det fria tyckandet' att slutsatserna blev något intetsägande, och vägde semantik mot vardagligt användande och mening mot varandra på ett ganska ointressant sätt.

Och det är just användbarheten av korrekt gjorda diskursanalyser jag är tveksam till, även om jag mött såväl doktorander som doktorer i ämnet Sociologi som varmt talar om denna metodform.


ps. I övrigt tycker jag hela ditt blogginlägg tydligt visar på den godtycklighet och det flum som jag talar om.
Aotearoa - tino rangatiratanga
User avatar
lillis
Hedersbit
Posts: 6841
Joined: 2002-03-08 18:03:45

Post by lillis »

Du anklagar en metod som kommer från lingivstiken och postmoderna tänkare för att inte uppfylla något slags popperskt vetenskaplighetskrav?

Jag håller med om att det du nämner låter som skitdåliga användningar av diskursanalys och det finns utan tvekan en ganska haussad bild av diskurser/diskursanalyser som jag upplever känns krystad och onödig. Speciellt i cultural studies och forskningsfält vars hela utgångspunkt är att det är synd om grupp X. Diskursanalys handlar inte om att belysa förtryck(-ta grupper) utan om (i vid mening) språkliga maktrelationer åt alla håll. Det används såklart inom genusanalys och liknande, men det används också och passar enligt mig bäst som en matris att se samhället i stort igenom. Jag kan ta ett exempel som är neutralt och inte handlar om utsatta grupper.

Låt oss säga att det har fallit tre träd över en motorväg. När man bestämmer vad som skall göras med det hela finns det fyra parter inblandade: de bilförare som står i kö och inte kan komma förbi, de naturälskande extremhippies som menar att man inte får störa naturens sköna gång och man måste låta träden multna på plats, firman som blivit anställd för att såga ned och frakta bort träden samt skogsägaren.

För bilförarna är träden ett hinder.
För naturälskarna är träden någonting vackert, något "naturligt".
För firman är träden ett arbetsobjekt de får betalt för att behandla.
För skogsägaren är träden kapital.

Det är alltså ett tydligt exempel på hur fyra diskurser kommer i konflikt med varandra och försöker hegemonisera definitionen av "träd". Om detta lyckas kommer de att få sin vilja igenom. Nu är mitt exempel inte klockrent då bilförare, firma och skogsägare alla kan få sin vilja igenom utan större problem, men skulle däremot naturälskarna lyckas övertyga en stor mängd människor om att deras defintion av ordet "träd" är det rätta så skulle det antagligen lägga hinder för de andra tre.

Som du ser är det inte frågan om någon utsatt grupp, och inte heller om något förtryck. Bara om maktrelationer som skapas, befästs och ändras genom språk, eller språkspel (aka diskurser).

Men jag förstår att du själv är medveten om att de exempel du tog upp inte är korrekta, vilket du påpekar. Att det finns en begränsad användning för diskursanalyser är ju dock en intressant fråga. I ovanstående exempel är det som du säger ganska självklart och det erbjuder egentligen inga nya insikter, bara ett annat sätt att se på exakt samma händelse. Men jag tror (och har upplevt) att diskursanalytiska förhållningssätt kan visa på nya förhållanden i maktrelationer som man inte lika lätt kan observera genom andra metoder, ett väldigt bra exempel på detta är boken Hegemonin och den socialistiska strategin av Ernesto Laclau & Chantal Mouffe i vilket diskursanalys används på ett sätt som helt saknar normativa element utan istället bara försöker peka på hur relationerna fungerar, för att på detta sätt visa på nya vinklar att attackera en sak ifrån. I detta fallet handlar det om post-marxistiska tankegångar och det finns såklart starka åsikter som ligger bakom boken, men appliceringen av diskursmetodik har inte och skall inte ha något normativt med sig.

Då diskursanalys det är en metod som i sig är ganska subversiv och dekonstruerande lösgör den meningar och strätar emot en förstelning av språk/betydelse/makt. Mitt blogg-exempel (och trädexemplet) är ju till viss del bristfälligt eftersom jag utmålar det som om jag bestämmer vad en diskurs är och vilka ord och definitioner den innefattar. Detta är felaktigt, men det vore svårt hitta på exempel utan att göra detta.
User avatar
fisk
Posts: 7485
Joined: 2003-03-18 21:09:30
Location: Örebro / Sverige
Contact:

Post by fisk »

Det var en god genomgång, och nog har jag hört dessa argument förut kring diskursanalysens påstådda styrkor. Likväl blir det ett, i min mening, ganska tafatt slag i luften. Bara det sätt du skriver om diskursanalys härovan; i olika haranger som pekar åt alla möjliga håll, talar implicit om hur luddig och flummig denna metod är. Var det inte Tegnér som sade att det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta?

När jag läste Fairclough och Muff (stavning?), med flera - så slog det mig ganska ofta hur denna metod ständigt gled mellan det ointressanta och det eklektiska. Å ena sidan, då jag valde att vara stringent i mina analyser - så var resultaten minst sagt, tråkiga. Det var först när jag applicerade fantasi (som påtryckts av vår doktorand och dåvarande lärare i diskursanalys som metod) som analyserna tog fart. Men så slog det mig, att de ståndpunkter jag valt var grundade i sina egna diskurser - analysen var så att säga en diskursgranskning ur en annan diskurs.

Ta t.ex. uppslagsverket från början av 1900-talet, där samerna stod under namnet 'lappar'. En benämning som då valts av någon akademiker på Nordstedts, men likväl var ett ord som användes i folkmun under denna tid. Betydelsen var så att säga, samerna - och benämningen hade valts, utan att konsultera de som vi idag kallar för samerna, själva. Semantiken pekar alltså på dessa människor. Samer, eller lappar har samma betydelse - skillnaden är att idag har nationalencyklopedien valt samer från samernas egna namn sami.

Här har vi alltså två olika, haegemonier (som du sade). Å ena sidan Staten, å andra sidan samerna. Vi kan dividera om det hur mycket vi vill - men sannolikt hamnar vi ändå vid någon slags punkt där benämningar på saker och ting utöver ordens egentliga betydelse, det vill säga de människor som diskussionen handlar om, granskas. I detta kan man då applicera olika argument om folkförtryck (och så vidare) - men detta perspektiv (som vi båda verkar vara överens om) blir krystat och godtyckligt. Sedan finns både sakliga och osakliga skäl till att argumentera för att det faktiskt handlar om makten över språkhanteringen - men likväl blir det tämligen ointressant för mig. Inte för att diskursanalysen som metod i sig är värdelös utan för att användningen av den inte går längre eller tillför mer än andra metoder (såsom eg. etnografi).

För mig är diskursanalysen enbart en parentes i min vidareforskning, ett sätt att fundera över språkbruk - som finns i bakhuvudet någonstans, men som sällan lyfts fram, så tillvida inte det finns specifika skäl - då man just är ute efter att granska språk. Men det känns som att det är ett område som sociologin/socialpsykologin kan överlåta åt andra ämnen, åtminstone i huvudsak.
Aotearoa - tino rangatiratanga
User avatar
lillis
Hedersbit
Posts: 6841
Joined: 2002-03-08 18:03:45

Post by lillis »

Jo, jag håller med om mycket du skriver. Jag är egentligen ingen galen försvarare av eller propagent för diskursanalys, dock tycker jag det är ett av många intressanta sätt att tillägna sig en text eller annat. Förvisso så använder jag det i en idéhistorisk kontext, där tolkning är A och O, vilket inte i samma utsträckning gäller för sociologi antar jag. Hursom:
Men så slog det mig, att de ståndpunkter jag valt var grundade i sina egna diskurser - analysen var så att säga en diskursgranskning ur en annan diskurs.
Det där är ingenting en diskursanalytiker skulle säga emot. Reflexivitetens paradox är ständigt närvarande. Man skulle kunna diskursanalysera en diskursanalys, eller varför inte den här diskussionen om diskursanalyser osv. Det finns risk för en oändlig regression om man så att säga vill komma till botten med något. Men diskursbegreppet är flummigt (eller ofixerbart och flytade, för att bruka eufemismer) likväl som det postmoderna tankeliv det sprungit ur. Det är lite poängen, men kan såklart användas mot det och blir speciellt pinsamt uppenbart när man försöker göra det till större än vad det är. Således: Jag uppskattar att du ger mig lite perspektiv på saker och ting.
Post Reply