nem wrote:Kanske vill gud att vi skulle granska hans ord kritiskt. Han vill kanske inte ha total underkastelse?
En bibelvers är guds ord genom människan, och att författaren stundtals skrivit i tredje person gör inte mig särskilt förvånad. Jag tror att debatten är slut nu.
Varför utfärda budord och lagar om man inte vill att folk ska lyda dem?
De tio budorden wrote:
Ty jag är Herren, din Gud, en svartsjuk Gud, som låter straffet för fädernas skuld drabba barnen intill tredje och fjärde led när man försmår mig men visar godhet mot tusenden när man älskar mig och håller mina bud.
Och om ingenting är guds ord - varför ska vi då tro på bibeln över huvud taget?
Vi upprepar bara varandras ståndpunkter, så visst är den slut. Men jag är långt ifrån övertygad.
Big_Bird wrote:Gamla testamentet spelade ut sin roll ungefär år 30 e.kr det är det som stora delar av kristenheten tycks ha svårt att fatta. Det är den egna kortsyntheten som gör att den kristna synen på bibeln och Gud spelat ut sin roll. En flexibel, levande, religion blir inte omodern, en inflexibel religion blir efter hand bara dogma och ritual.
Men din liknelse haltar på en viktig punkt, du har ett binärt läge, antingen är det guds ord eller så är det människans. Men om vi godtar premisserna för den kristna religionen så kan vi fortfarande agera utifrån att det är Guds ord genom människan. Då blir det genast viktigt att granska orden utifrån den samtid de skrevs och den samtid de tolkas i för att utröna vad Gud egentligen menade.
Jag ser det så här: Antingen står där vad gud menade, eller så gör det inte det. Naturligtvis har människor fört vidare hans budskap, men här kommer man till ett vägskäl. Antingen är guds budskap i skriftlig form äkta och måste därför följas, eller så är budskapet förvanskat och inte vad gud menade från början.
Var menar du att mellantingen finns?
Life's a joke, yuk it up.