Octavarium
Octavarium
Jag tänkte att eftersom årets hittills bästa skiva nu äntligen har nått skivdiskarna så tänkte jag att vi måste diskutera den. Jag känner dock att jag ännu inte har nått den grad av lyssnande som krävs för att diskutera en Dream Theater-skiva, jag återkommer på lördag.
Så, nu är allt öppet till diskussion. Är detta bandets bästa skiva sedan Awake, eller är det slutet för bandet som vi känner det? Är det en uppryckning från Train of Thought som faktiskt var, i Dream Theater-mått mätt, en horribel platta? Hur tufft är det att bandet återanvänder vissa text- och musikstycken från föregående skivor? Och är "The Answer Lies Within" Dream Theaters första helt totalt värde- och meningslösa sång?
Kom igen, låt åsikterna kring skivan hagla!
Så, nu är allt öppet till diskussion. Är detta bandets bästa skiva sedan Awake, eller är det slutet för bandet som vi känner det? Är det en uppryckning från Train of Thought som faktiskt var, i Dream Theater-mått mätt, en horribel platta? Hur tufft är det att bandet återanvänder vissa text- och musikstycken från föregående skivor? Och är "The Answer Lies Within" Dream Theaters första helt totalt värde- och meningslösa sång?
Kom igen, låt åsikterna kring skivan hagla!
A fair judgement!
Two-way mirror in the hall
They like to watch everything you do
Transmitters hidden in the walls
So they know everything you say is true
Two-way mirror in the hall
They like to watch everything you do
Transmitters hidden in the walls
So they know everything you say is true
Vilken post! :thumbs up:
Personligen är jag en DT-upplevare sedan några år, och haft sån lust att lyssna detta album.
Jag är inte inlyssnad på train of thought, och bara lite inlyssnad på SDOIT, men däremot kommer jag kunna spegla Octavarium med de övriga albumen.
Jag sitter nu sedan tre minuter tillbaks och lyssnar på albumet Octavarium, och jag e vackert överaskad! :heartlove:
Wow :)
Men, 7 låtar återstår såklart :)
Men redan nu kan jag säga, den första låten från Octavarium som jag hörde (never enough) gör hela albumet värt 1000 års väntan i tystnad.
Till alla som e nya inför DT vill jag säga att det kan ta månader/år att aklimatisera sig...
Personligen är jag en DT-upplevare sedan några år, och haft sån lust att lyssna detta album.
Jag är inte inlyssnad på train of thought, och bara lite inlyssnad på SDOIT, men däremot kommer jag kunna spegla Octavarium med de övriga albumen.
Jag sitter nu sedan tre minuter tillbaks och lyssnar på albumet Octavarium, och jag e vackert överaskad! :heartlove:
Wow :)
Men, 7 låtar återstår såklart :)
Men redan nu kan jag säga, den första låten från Octavarium som jag hörde (never enough) gör hela albumet värt 1000 års väntan i tystnad.
Till alla som e nya inför DT vill jag säga att det kan ta månader/år att aklimatisera sig...
Har endast hört från andra hur det ska låta mycket mer "Radiohead", att tempot dras ner en aning. Men vad jag förstått är detta en klassiker hos många hårdrocksband efter 15-20 ute på marknaden, särskilt när det varit en tung platta som fansen senast fått headbanga till.
Jag får jaga rätt i den så snart som möjligt så att jag kan skriva vad jag känner, för när du säger vad du säger, egar, så ...
...
Jag får jaga rätt i den så snart som möjligt så att jag kan skriva vad jag känner, för när du säger vad du säger, egar, så ...
...
1. Nigger guy, two words which by themselves are harmless, but when combined they form a verbal missile of hate.
2. Vivaldi
3. Buffalos ...
2. Vivaldi
3. Buffalos ...
Ja för någorlunda snäll progressiv hårdrock är ungefär detsamma som dödsmetall?Phobic wrote:Föredrar personligen Dark Tranquillity som är "ungefär" samma stil.
Lither: Det låter väl mer Coldplay/Radiohead nu än förut men samtidigt är det väldigt mycket popigare än vad det varit förut. Låten "I Walk Beside You" är en fantastisk poplåt som lätt skulle kunna toppa listorna. Refrängen i den låten är så ofantligt snygg att man lätt hoppar upp och sjunger med. Nej, det här albumet är riktigt bra faktiskt men jag måste ta och lyssna mer på det. Jag har redan slängt in den på jPoden och kommer att lyssna på den på väg till plugget idag.
Johnb: Finns det någon anledning till att du enbart nämnde låtar från mediokra "Falling Into Infinity"?
A fair judgement!
Two-way mirror in the hall
They like to watch everything you do
Transmitters hidden in the walls
So they know everything you say is true
Two-way mirror in the hall
They like to watch everything you do
Transmitters hidden in the walls
So they know everything you say is true
egar:
Ja... jo... *leende* jag tycker mycket om Falling into infinity albumet... men det är svårt att välja ett nr 1 album av DT... FII är så djupt.... det är så underhållande att höra någon säga att FII är mediokert *leende*.
Om Octavarium: man kanske får låta detta album ta sin tid... verkar vara en ganska främmande riktning instrumentalt, och vissa låtar på Octavarium verkar lite tråkiga? - hur känner ni?
Ja... jo... *leende* jag tycker mycket om Falling into infinity albumet... men det är svårt att välja ett nr 1 album av DT... FII är så djupt.... det är så underhållande att höra någon säga att FII är mediokert *leende*.
Om Octavarium: man kanske får låta detta album ta sin tid... verkar vara en ganska främmande riktning instrumentalt, och vissa låtar på Octavarium verkar lite tråkiga? - hur känner ni?
Last edited by johnb on 2005-06-09 23:28:18, edited 2 times in total.
Nja, problemet är väl att man hör influenser från både Coldplay och Radiohead i musiken men inget direkt som man kan koppla till Dark Tranquillity, och det är väl tur det.Phobic wrote:Därav "ungefär" Vissa av låtarna är ju hårdare än Coldplay/Radiohead
A fair judgement!
Two-way mirror in the hall
They like to watch everything you do
Transmitters hidden in the walls
So they know everything you say is true
Two-way mirror in the hall
They like to watch everything you do
Transmitters hidden in the walls
So they know everything you say is true
'egar wrote:Nja, problemet är väl att man hör influenser från både Coldplay och Radiohead i musiken men inget direkt som man kan koppla till Dark Tranquillity, och det är väl tur det.Phobic wrote:Därav "ungefär" Vissa av låtarna är ju hårdare än Coldplay/Radiohead
tur i två bemärkelser kan tyckas. själv tycker jag det är tur att DarkTranquility inte liknar DreamTheatre då förstnämnda är ett grymt mycket bättre band. dock så har jag lyssnat mer på sistnämnda bands album och det känns rätt så bra men kanske inget man kommer lyssna särskilt överdrivet mycket på.
Personligen tycker ja att 8V är en "halvflopp". Bara en anledning för Mike Portnoy att visa att han har Muse influenser. The Anwser Lies Within var för mej ett rent skämt, nästan som om att någon har lagt in ett spår från U2. Men men, Panic Attack var ju ändå helt underbar, låten hade allt, metalsounded, solona och givetvis progressiviteten. De andra låtarna är helt ok för min del, förrutom första halvan av Octavarium vilket är hemskt utdrygad. Men sammtidigt känns ändå skivan ganska bra, kanske efter några fler lyssningar kommer den att kännas bättre.
SFAM är dock min personliga favorit
SFAM är dock min personliga favorit
Du måste mena "I Walk Beside You"?_JesteR_ wrote:The Anwser Lies Within var för mej ett rent skämt, nästan som om att någon har lagt in ett spår från U2.
Ett alldeles underbart spår.
Vilka glaminfluenser?fisk wrote:Står inte ut med 80-tal/glaminfluenserna, och sångaren är bedrövlig.
A fair judgement!
Two-way mirror in the hall
They like to watch everything you do
Transmitters hidden in the walls
So they know everything you say is true
Two-way mirror in the hall
They like to watch everything you do
Transmitters hidden in the walls
So they know everything you say is true
Hmm, vilka album har du igentligen lyssnat på? Inte ens When Day And Dream Unite (som är DTs första) låter som glam, möjligen dåvarande sångaren.fisk wrote:Står inte ut med 80-tal/glaminfluenserna, och sångaren är bedrövlig.
Ointressant, och avsaknad av något nytt i mina öron.
Annars har i princip varenda album skilt sig från det föregående förrutom själva metal/progget som alltid mer eller mindre har funnits där.
Bandets två första låter extremt mycket 80-tal, lyssna bara på de triggade trummorna. Själv tycker jag att "Images and words" och "Scenes from a memory" låter lika varandra. Och sedan har vi de tre senaste skivorna som låter ganska lika varandra även om "Train of Thought" är mer kompakt, hård och "brutal"._JesteR_ wrote:Hmm, vilka album har du igentligen lyssnat på? Inte ens When Day And Dream Unite (som är DTs första) låter som glam, möjligen dåvarande sångaren.
Annars har i princip varenda album skilt sig från det föregående förrutom själva metal/progget som alltid mer eller mindre har funnits där.
A fair judgement!
Two-way mirror in the hall
They like to watch everything you do
Transmitters hidden in the walls
So they know everything you say is true
Two-way mirror in the hall
They like to watch everything you do
Transmitters hidden in the walls
So they know everything you say is true
Lyssnade på den så mycket som jag hann i en skivaffär häromdagen och jag har delade åsikter. Aldrig lätt när man måste sluka ett helt album på 10 minuter, men det mesta gick in.
Dock kändes det som om var och varannan låt var tvunget att ha olika synthmattor som fejdar på olika sätt, glittrar, panorerar och har sig som intro. Ska jag vara ärlig verkar det vara Jordans enda bidrag av det jag hörde. Jag vet inte om det var någon låt som var helinstrumental (jag uppfattade det inte så i alla fall) eller om någon låt flippade ur sådär DT-härligt längre fram i någon, men många av låtarna kunde lika gärna varit James soloplattebidrag av det jag hörde.
Får se vad som händer när jag lyssnat igenom plattan ordentligt.
Dock kändes det som om var och varannan låt var tvunget att ha olika synthmattor som fejdar på olika sätt, glittrar, panorerar och har sig som intro. Ska jag vara ärlig verkar det vara Jordans enda bidrag av det jag hörde. Jag vet inte om det var någon låt som var helinstrumental (jag uppfattade det inte så i alla fall) eller om någon låt flippade ur sådär DT-härligt längre fram i någon, men många av låtarna kunde lika gärna varit James soloplattebidrag av det jag hörde.
Får se vad som händer när jag lyssnat igenom plattan ordentligt.
1. Nigger guy, two words which by themselves are harmless, but when combined they form a verbal missile of hate.
2. Vivaldi
3. Buffalos ...
2. Vivaldi
3. Buffalos ...
Jepp, Fortune In Lies låter ganska mycket 80-tal, men Status Seeker låter ännu mer 80-tal därför att den låten var menad att släppas som singel, därmed var den av det kommersiella slaget. I&W och SFAM låter lite lika bara för att SFAM baseras på låten Metropolis från I&W. Men själv tycker ja att SFAM är jävligt "galen" jämnfört med I&Wegar wrote:Bandets två första låter extremt mycket 80-tal, lyssna bara på de triggade trummorna. Själv tycker jag att "Images and words" och "Scenes from a memory" låter lika varandra. Och sedan har vi de tre senaste skivorna som låter ganska lika varandra även om "Train of Thought" är mer kompakt, hård och "brutal"._JesteR_ wrote:Hmm, vilka album har du igentligen lyssnat på? Inte ens When Day And Dream Unite (som är DTs första) låter som glam, möjligen dåvarande sångaren.
Annars har i princip varenda album skilt sig från det föregående förrutom själva metal/progget som alltid mer eller mindre har funnits där.
Jag tror att Jordan är en stor anledning, men tanke på hur LTE-plattorna ser ut. De hade säkerligen en hel hög med galan riffs som de ville få med._JesteR_ wrote:Jepp, Fortune In Lies låter ganska mycket 80-tal, men Status Seeker låter ännu mer 80-tal därför att den låten var menad att släppas som singel, därmed var den av det kommersiella slaget. I&W och SFAM låter lite lika bara för att SFAM baseras på låten Metropolis från I&W. Men själv tycker ja att SFAM är jävligt "galen" jämnfört med I&Wegar wrote:Bandets två första låter extremt mycket 80-tal, lyssna bara på de triggade trummorna. Själv tycker jag att "Images and words" och "Scenes from a memory" låter lika varandra. Och sedan har vi de tre senaste skivorna som låter ganska lika varandra även om "Train of Thought" är mer kompakt, hård och "brutal"._JesteR_ wrote:Hmm, vilka album har du igentligen lyssnat på? Inte ens When Day And Dream Unite (som är DTs första) låter som glam, möjligen dåvarande sångaren.
Annars har i princip varenda album skilt sig från det föregående förrutom själva metal/progget som alltid mer eller mindre har funnits där.
Det märks bland annat i The Dance of Eternity.
1. Nigger guy, two words which by themselves are harmless, but when combined they form a verbal missile of hate.
2. Vivaldi
3. Buffalos ...
2. Vivaldi
3. Buffalos ...
No shit sherlock?_JesteR_ wrote:Jepp, Fortune In Lies låter ganska mycket 80-tal, men Status Seeker låter ännu mer 80-tal därför att den låten var menad att släppas som singel, därmed var den av det kommersiella slaget. I&W och SFAM låter lite lika bara för att SFAM baseras på låten Metropolis från I&W. Men själv tycker ja att SFAM är jävligt "galen" jämnfört med I&W
A fair judgement!
Two-way mirror in the hall
They like to watch everything you do
Transmitters hidden in the walls
So they know everything you say is true
Two-way mirror in the hall
They like to watch everything you do
Transmitters hidden in the walls
So they know everything you say is true