Varför pratar min hjärna med sig själv?
Varför pratar min hjärna med sig själv?
När jag sitter vid datorn och är sysselsatt så händer det inte så mycket.
Men när jag promenerar ensam eller ensam sitter på tåget så händer det hela tiden.
Min hjärna börjar att prata med sig själv. Ofta är det på engelska. Det är ganska jobbigt att den håller på så hela tiden.
När jag är med någon annan, så är det inte så mycket problem, eftersom jag är upptagen med att prata med den personen. Det är jobbigt, för jag vet inte hur man inte tänker på någonting. Det kanske är lite svårt att koppla av, för varje gång jag är ensam och inte gör något, så börjar den spela upp konversationer som jag för med mig själv.
Jag tror att det är som värst när jag är trött. Typ när jag sitter på tåget efter att ha sovit dåligt.
Är det någon annan som har så?
Varför är det så?
Men när jag promenerar ensam eller ensam sitter på tåget så händer det hela tiden.
Min hjärna börjar att prata med sig själv. Ofta är det på engelska. Det är ganska jobbigt att den håller på så hela tiden.
När jag är med någon annan, så är det inte så mycket problem, eftersom jag är upptagen med att prata med den personen. Det är jobbigt, för jag vet inte hur man inte tänker på någonting. Det kanske är lite svårt att koppla av, för varje gång jag är ensam och inte gör något, så börjar den spela upp konversationer som jag för med mig själv.
Jag tror att det är som värst när jag är trött. Typ när jag sitter på tåget efter att ha sovit dåligt.
Är det någon annan som har så?
Varför är det så?
För att vara skämtsam:
Det är inte när du hör röster i huvudet som säger åt dig vad du ska göra som du är onormal. Det är när du gör vad de säger åt dig som det är fel på dig.
För att vara mer allvarlig:
Jag har ingen aning, förmodligen är det bara att du tänker och av någon anledning har ditt undermedvetna bränt in på engelska.
Det är inte när du hör röster i huvudet som säger åt dig vad du ska göra som du är onormal. Det är när du gör vad de säger åt dig som det är fel på dig.
För att vara mer allvarlig:
Jag har ingen aning, förmodligen är det bara att du tänker och av någon anledning har ditt undermedvetna bränt in på engelska.
Till den det berör: det som du ser skrivet ovan är min åsikt. Den är inte nödvändigtvis sann, objektiv eller absolut. Jag skiter fullständigt i vad du tycker om hur den är formulerad.
När jag är ensam och har brist på saker att göra händer det också ofta att jag börjar formulera konversationer och tänka mig händelseförlopp och grejer, skulle säga att det är helt normalt, hjärnan behöver väl nåt att göra antar jag. x]
Tycker du det är jobbigt, prova att ta fram ett mattetal eller liknande nästa gång det händer för att se om min teori stämmer. xD
Tycker du det är jobbigt, prova att ta fram ett mattetal eller liknande nästa gång det händer för att se om min teori stämmer. xD
Sitt mer framför datorn och promenera mer sällan.
1. Nigger guy, two words which by themselves are harmless, but when combined they form a verbal missile of hate.
2. Vivaldi
3. Buffalos ...
2. Vivaldi
3. Buffalos ...
Du ska väl vara glad att du inte hör röster som du tror att är på riktigt även fast de inte är det, som säger en massa läskiga saker, och som du inte kan kontrollera själv.
Ny låt ---> Jallabert - KRS3
Röd linje utgör endast en marginell del av min resa. Lervägar utgör cirka 1/3.MooDHooDs wrote:Nu vet jag inte vilka tåg du åker med men röda linjen är rätt clean från sådant. Dessutom går man inte när man sitter ner.
Och om man bara åker röd linje så har man aldrig lång resväg, ens om man åker från norsborg till mörby centrum. x]
Dock är inte "gå på lervägar" någon kollektivtrafik.kr1sse wrote:Röd linje utgör endast en marginell del av min resa. Lervägar utgör cirka 1/3.MooDHooDs wrote:Nu vet jag inte vilka tåg du åker med men röda linjen är rätt clean från sådant. Dessutom går man inte när man sitter ner.
Och om man bara åker röd linje så har man aldrig lång resväg, ens om man åker från norsborg till mörby centrum. x]
Jag åkte från fruängen till stadion, tog 35 minuter i morgonrusningen, kändes oerhört långt. Speciellt eftersom det var varje vardag.
Dyslexi
Kan rekommendera lite läsning:
The Power of Now - Eckhardt Tolle
The Power of Now - Eckhardt Tolle
"...det spelar ingen roll hur många gånger du lyckas få med "pseudo-" i svaret"
Vägen mot perfektion
Vägen mot perfektion
Men lervägarna ingår i resvägen och det är på grund av kollektivtrafiken som jag måste gå dem. ;PMooDHooDs wrote:Dock är inte "gå på lervägar" någon kollektivtrafik.
Jag åkte från fruängen till stadion, tog 35 minuter i morgonrusningen, kändes oerhört långt. Speciellt eftersom det var varje vardag.
Jag reser ungefär en och en halv timme varje vardagsmorgon. (Lika mycket på eftermiddagen.) Då är inte längre 35 minuter långt längre. x]
Grundare av webbyrån We made you look http://wemadeyoulook.at
min hjärna konverserar alltid med sig själv eller mitt lilla alster. jag kan ha en konversation i hjärnan med mig själv, eller två, samtidigt som jag pratar med någon irl o.O
Abyssa(Subject to change): C2D E8400 - 4870x2 - 4GB ram - Windows Vista 64bit / Mandriva - Pending
Fultjack: HP 6510b - 2GB ram - T7100 - Windows XP 32bit - Active
Lilium: - Terminated | Ceteru: - Terminated
Fultjack: HP 6510b - 2GB ram - T7100 - Windows XP 32bit - Active
Lilium: - Terminated | Ceteru: - Terminated
Lite konkreta tips:
Varje gång du kommer på dig själv med att föra en dialog med dig själv, var uppmärksam på vad den säger till dig.
Den där rösten brukar man generellt kalla för egot.
Vad jag brukar göra när jag hör egot för mycket är att sätta mig upp, ta några djupa andetag och bara titta på min omvärld. Helt plötsligt verkar det som att allting har stängts av och jag inte har någonting i skallen längre. Jag har också märkt att det fungerar bättre om man betraktar någonting med förundran eller att man tycker att någonting är vackert.
Som sagt, det är svårt att förklara, men läs gärna boktipset jag gav till dig lite högre upp i tråden.
Varje gång du kommer på dig själv med att föra en dialog med dig själv, var uppmärksam på vad den säger till dig.
Den där rösten brukar man generellt kalla för egot.
Vad jag brukar göra när jag hör egot för mycket är att sätta mig upp, ta några djupa andetag och bara titta på min omvärld. Helt plötsligt verkar det som att allting har stängts av och jag inte har någonting i skallen längre. Jag har också märkt att det fungerar bättre om man betraktar någonting med förundran eller att man tycker att någonting är vackert.
Som sagt, det är svårt att förklara, men läs gärna boktipset jag gav till dig lite högre upp i tråden.
"...det spelar ingen roll hur många gånger du lyckas få med "pseudo-" i svaret"
Vägen mot perfektion
Vägen mot perfektion