Det är sällan de ytor som man sätter fläktar och kylflänsar på är helt platta och släta. I de flesta fall så buktar ytan utåt eller inåt plus att det kan finnas håligheter. Själva ytan är dessutom även om den ser jämn ut inte optimal för att leda värmen. det finns alltd lite håligheter som är för små för att se men som ändå gör att ytorna inte får kontakt med varandra. Där dessa ytor inte får kontakt finns det luft och soma alla vet så leder luft inte värme särskilt bra.
Vad man då har värmeledande pasta till är att fylla ut dessa ojämnheter. Detta gör att vämen leds effektivare och tempraturen minskar hos det värmealstrande elementet vilket ökar dess livslängd.
Vi kan ta ett exempel när det gäller en Celeron 300a processor och överklockning.
Vad ni ser ovan är en Celeron 300a processor. Den är baserad på Pentium 2 400 mhz processorn. Man har dock minskat cacheminnet till 128 och integrerat det med processornkärnan.
Tempraturer
utan kylpasta
(testerna är gjorda med en aningen underdimensionerad standard
celeronfläkt)
300 mhz @ 2.0 V = 48 C
450 mhz @ 2.3 V = 72 C (ej stabil vid 2.2 V och under, ej stabil vid 2,4 V och över pga överhettning)
Med kylpasta
300 mhz @ 2.0 V = 33 C
450 mhz @ 2.0 V = 37 C
Vad vi ser ovan är att i överklockarens fall så är det nästan absolut nödvändingt att använda pasta. Tempraturen på processorn halveras plus att man kan sänka Volten från 2.3 V till 2.0 V vilket är standard. Om man ser till den vanlige användaren som inte överklockar så sänks tempraturen betydligt. Denna tempratursänkning ger minst en fördubbling av livslängden på processorn.
Vad
är det så som gör att tempraturskillnaderna blir
så stora?
För att ta reda på detta så får vi ta en
titt på ytan på processorn. Lägger vi fläkten
mot processorn och tittar från sidan så ser man tydligt
glipan mellan processorn och kylflänsen. Processorn buktar
inåt vilket gör att endast de fyra kanterna har kontakt.
Detta är natyrligtvis mycket negativt eftersom värmen
alstras i mitten av processorn.
Att
skaffa och använda kylpastan
Vi börjar med att titta på vad du skall använda
för kylpasta. För det första så spelar det
inte så stor roll vad du använder som kylpasta. Skillnaden
mellan till exempel olja och den bästa kylpastan är
inte tillräckligt stor för vanliga användare för
att motivera prisskillnaden. Det viktiga är att värmen
leds och att ojämnheterna fylls ut.
Det finns pasta i olika former. Det finns de som stelnar efter
ett tag och "limmar" svagt. Det finns de som är
som pasta och som aldrig stelnar. Vissa kan vara rinnande.
Det beror naturligtvis vad du skall använda det till men
i de flesta fall så bör du anvnda pasta som inte stelnar.
Själva pastan får naturligtvis inte vara elektiskt
ledande.
Vi rekommenderar att du köper den billigaste pastan du kan hitta hos någon repekterad återförsäljare. Det finns i olika förpackningar men en spruta som ni ser på bilden nedan innehåller 10 ml och bör räcka för de flesta.
Lägg
på en liten klick med pasta på ytan (ex. processorn)
där du skall ha den. Stryk ut den med fingret tills dess
att du har en papperstunn jämn yta. Vet du att det buktar
mot mitten eller kanterna så kan du ta mer där.
Ta nu den andra ytan (ex. kylflänsen) och lägg den mot
pastan och gnugga ytorna lätt mot varandra. Ta nu isär
dem för att kontrollera att det är kontakt på
alla ställen. Tillsätt mer pasta om så behövs.
Det är viktigast i mitten. Sätt nu samman ytorna igen
och gnugga dem emot varandra till dess att du hör ett skrapande.
Det betyder att du har kontakt mellan ytorna med endast ett tunt
lager pasta emellan. Detta är optimalt. Pastan bör aldrig
bilda ett eget lager mellan ytorna. Skulle du kladda så
gör det inget eftersom det inte leder ström. Torka bort
överflödig pasta.
Fäst allting nu som det var innan du började. Skulle du nu känna att kylflänsen är varmare än innan så bli inte orolig. Detta betyder att du har lyckats och värmen leds bättre. Själva processorn eller vad du nu ville kyla har en lägre tempratur.